Byar
| Hunge Sidsjö Våle Finnäs Orrskäret Bodsjöbyn Flatnor Fageråsen Höviken Böle |
Kälen Ocksjön Smååkran Gullboviken Döviken Östboda Björnön Enbo Skurun |
Finnäs
Byn ligger vid Bodsjön, och det är att döma av äldre namnformer och nutida uttal i bygden från början alldeles säkert fråga om ett näs i Bodsjön. Kanske är det nuvarande Finnkäringnäset, som ligger ett stycke längre nordväst, som utgör det näs som åsyftas i namnbildningen.
Finnäs är ett gammalt ortnamn. Byn omtalas i äldre handlingar redan år 1446 och flera gånger under 1500-talet. Enligt traditionen skall finnar ha varit de första som slagit sig ned här. Det finns inga faktiska upplysningar som visar att det varit finnbebyggelse i dessa trakter under 1400-talets förra hälft eller tidigare. Västerut i Jämtland betyder finne också same och det finns ortnamn där finn- verkligen syftar på same. Här finns bl.a. den gamla K-märkta sommardansbanan från år 1934-35 Här finns bl.a. den gamla K-märkta sommardansbanan från år 1934-35
Idag bor ca 30 personer i byn.
Flatnor
Flatnor är ett ursprungligt "vattennamn" som med tiden också blivit namn på en bebyggelse vid platsen. Bynamnet innehåller utan tvekan ordet "nor", som betyder sund. Vattenleden utanför byn kallas fortfarande för noret. Vad namnets första led beträffar, så har man tänkt sig att det skulle vara fråga om ordet flotte. Man skulle ha trafikerat noret med flottar. Mest troligt betyder flat, jämn. Det kanske förhåller sig så att flatnoret uppfattas som jämnare och öppnare vid en jämförelse med Smalsundet som bildar fortsättning av noret norr eller så kan Flatnor jämföras med ordet flatström som ibland brukar beteckning för ett sådant bredare parti av en å. Där strömmen blir lugnare och ån då också vanligen bredare. Har funnits en vattensåg i sågbäcken. Här finns kyrkan, Boddas bönhus och ett föreningshus. I Flatnor bor det idag ca 40 personer.
Hunge
Byn Hunge ligger i norr, vid stranden av Hungsjön. Byn omtalas tidigast år 1437. Bynamnet har givetvis samband med sjöarna Hungsjön, Mehungen och Brehungen. I jämförelse med nu levande ord verkar ordet hunge okänt. Rimligt är att ordet i fråga brukats för att känneteckna bergsformationer med någon speciell egenskap. Denna egenskap kan ha funnits hos de höga bergen vid de tre Hunge-sjöarna och ytterst ligga bakom sjönamnsbildningen. Här finns kraftverket, en gammal kvarn, Källbergsgrottan, Folkets Hus, dagis, skolan, äldrekoperativ. I Hunge bor idag ca 125 personer.
Höviken
Man får nog säga att det inte går att dra några bestämda slutsatser om innebörden av Hö- i Höviken ur namnets äldre skrivformer. Visst kan en vik kallas Höviken, bl.a. därför att det funnits slåtter vid stränderna. Hässjor och kanske starrgolv, kanske har stått där längre eller kortare tid. Det kan också ha samband med de kraftiga höjderna runt viken. Det är mycket betydande berg som reser sig brant över sjöytan. Ordet hö kan alltså ha haft betydelse av höjd och ortnamnet Höviken betyder med all sannolikhet höjdviken.
I Höviken bor idag ca 50 personer.
Kälen
Kälen omnämndes som by redan år 1509 då bynamnet stavades Kaelin. Under slutet av 1500-talet stavades namnet Kiälen eller Kielen. Käl betyder skogsmark av viss beskaffenhet". Grundbetydelsen hos ordet anser också betyda "ödemark", "utmark". I regel hittar man käl-namnen i skogsområden, och i det här fallet har "kälen" i fråga fått fast bebyggelse.
Byn ligger vid Kälsjön. Väster om sjön finns Kälaberget med ett gammalt restaurerat luftbevakningstorn sedan kriget. Här ligger även Bodsjöbygdens skoterklubbstuga som vintertid har öppet lördagar med möjlighet till förtäring.
I byn bor ca 30 personer.
Sidsjö
Det tidigast kända brevet om Sidsjö är från år 1437. Byn har sitt namn efter läget vid Sidsjön som på de äldsta kartorna från 1600-talet kallas Sissiön, vilket svarar mot det nutida uttalet av sjönamnet. Bynamnet Sidsjö har ansetts innehålla det ord sid "låglänt, sank" som kanske bättre känns igen i sammansättningen sidlänt, som har ungefär samma innebörd. Vad sid här avsetts är oklart. Den gamla bebyggelsen ligger knappast sidlänt. Däremot finns det stora låglänta områden öster om byn vid sjöns norra strand.
I Sidsjö finns en bystuga samt bodsjös enda livsmedelsaffär, Bodsjö Diverse. Det bor ca 60 personer i byn.
Våle
Våle omtalas i handlingar redan år 1425. Namnets första del, vål, hette i gammalt språk val som i de här trakterna betyder "vindfällen, ris och bråte". Med all sannolikhet är Våle från början en sammansättning med ordet ed. detta brukar i ortnamn ha innebörden "landområde mellan två vatten eller förbi en fors eller stark ström i ett vattendrag", alltså ställen där man måste färdas på land och inte kan utnyttja vattenvägen. Bynamnet bör i första hand ha syftat på ett "vål-ed" och i andra hand blivit namn också för en bebyggelse i närheten. Vålån rinner förbi byn och det är sannolikt att det är själva ån som är det centrala i namnbildningen.
I Våle finns den gamla Våleskolan från år 1872.Väster om byn finns Vaxsjön.
Här bor det idag omkring 30 personer.
Skurun
Skurun omtalas redan år 1489. Bynamnet innehåller ordet skåra, som i fornsvenskan hade formen skura eller skora och i sina böjningsformer hade ett u på slutet. Den skåra som det hår ursprungligen är frågan om, bör vara den djupt nedskurna dalgången från Skurun förbi smalsundet i Bodsjön och norrut.
I Skurun bor det idag ca 10 personer.
Gullboviken
Till grund för Gullboviken, ursprungligen en vik i Brehungen, bör ligga ett Gullbodarna. Enligt traditionen skall en man med namnet Gulle ha varit den förste som bodde på platsen. Man får heller inte glömma att det finns många med Gull- sammansatta ortnamn, där det är fråga om guld. Ibland finns det då också sägner om skatter knutna till platsen, och många gånger är det helt enkelt fråga om att uttrycka något värdefullt i allmänhet hos namnlokalen i fråga.
Idag bor det ca 10 personer i Gullboviken.
Strångsund
Namnet Strångsund återfinns som namn år 1825. Namnet säger att det är fråga om ett läge vid ett sund i sjön Strången. Beträffande Strången i Bodsjö finns en motsvarande ord i de norska dialekterna, strang, med innebörden "stark, skarp, bitter", och i fornvästnordiskan ett strangr "häftig, våldsam, oböjlig, motsträvig,". Ett strang i fornspråket skall i nutiden i Jämtland heta "strång", vilket skulle betyda att namnet ville erinra om någon ofördelaktig egenskap hos sjön.
I dag bor det 0 personer i Strångsund. Från byn går stigen till Strångbergsgrottan.
Tjutboda
Tjutboda, kallat "Tjutbuan" i genuin dialekt, finns upptaget som namn år 1715. Platsen ligger intill Stor-Noren. Det är oklart vad det från början varit fråga om för slags bodar. Ännu ovissare är innebörden av ortnamnets första del Tjut-. Man tror att det är fråga om att "ge ifrån sig ett lågt, entonigt ljud". Resonemanget blir användbart om det i närheten finns något vattendrag eller någon sjö, som kunnat ge ifrån sig något "tjutande".Beträffande Tjutboda skulle det då närmast vara Stor-Noren som kunde stå för detta. En annan tolkningsmöjlighet som anses rimligare är att det är fråga om någon man med ett motsvarande fornjämtskt tillnamn Tjute, som på något sätt haft att göra med platsen.
Idag bor det 10 personer i Tjutboda.
Ocksjön
Byn har sitt namn efter läget nära sjön Ocksjön. Namnet Ocksjön återfinns i jordeboken från år 1825. Enligt en sägen for det här en man, innan det bodde folk i trakten, och han såg då en hop med tjädrar och tjäderhönor, som "åcke", dvs kuttrade som tjäderhönor brukar göra. Sägnen om tjäderläten kan mycket väl gälla sjön som uppfattats som "ockande", dvs man har tyckt att den gett ifrån sig ljud som påmint om tjäderhönans "ockande".
I Ocksjön bor det idag 20 personer.
Baksjöbodarna
Baksjön har tydligen fått namnet av läget längst borta eller bakom Kälens skogsområde på gränsen mot Gillhov, och stället har fått namnet av belägenheten, som nybygge av odelstorpsnatur, på Kälens gamla fäbodställe, vid Baksjön, Baksjöbodarna.
Idag finns inget fast boende i Baksjöbodarna, endast fritidsboende.
Böle
Böle i Bodsjö är egentligen två "bölen", Norrböle och Sörböle, som ligger på var sin sida om Bölesjön. Böle omtalas första gången år 1535. Böle är språkligt sett besläktat med bol, som i fornsvenskan hade betydelsen "boning, gård". I de nordiska fornspråken har böle haft betydelsen "boning, gård", även "djurs bo".
I Bodsjöböle bor idag 10.personer.
Bodsjöbyn
Är troligen en av de älsta byarna i bodsö. Här har Boddas bönhus stått och flyttades till sin nuvarande plats vid Bodsjö kyrka 1912-1913. I Bodsjöbyn har det funnits 2 kvarnar och 1 såg.
Ruinerna av en stenladugård som uppfördes omkring 1840-1850 finns kvar intill landsvägen genom byn. Bor här ca 20 personer.
